Det finns ju de sju underverken som kinesiska muren och den hängande trädgården i Babylon. Sen finns de det sju underverk i modern tid så som Golden Gate bron och Panamakanalen.
Men Tropical Island som finns 30 minuters bilfärd söder om Berlin är för mig ett underverk som är obskyrt, roligt som fan och något från framtiden.
En ombyggd Zeppelinarhangar från andra världskriget har byggts om till en semesterresort som titulerar sig Europas största äventyrsbad!
Första känslan jag fick när vi parkerade på den nästan tomma landingsbanstora parkeringen utanför Tropical island var att detta inte är verkligt. Jag har kastats in i en sci-fi film där jag befinner mig i en post-apokalyptiskt framtid där mänskligheten lever i så kallade Domes, dvs kupor, som skyddar mot radioaktivitet och det obeboliga vädret.
När vi sedan började promenera närmare ingången kommer nästa känsla av förundran över att människan kan bygga något sådant här. Storleken är svår att ta in.
Ralf fick lämnas i bilen så vi hade ca 6-7 timmar på oss att utforska en artificiell ö mitt i blåsiga och kyliga Tyskland.
Innanför dörrarna möts vi av 22 grader och en luftfuktighet som kommer från regnskogsklimat. 50 euro gånger 2 pengar fattigare är vi inne och börjar vår vandring på ön. Det är tidig vardag så det är sporadiskt med besökare, väldigt skönt tänker vi och föreställer oss hur det ser ut här på helgerna.
Efter vi tagit ett varv kan vi konstatera att stället har allt för att klara sig ett tag. Hotell, bungalows och tält för boende, en rad olika resturanger och barer, affärer, en regnskog, lagun, äventyrsbad och en himla massa lekplatser.
Efter rundvandringen parkerade vi på två solstolar precis vid det 30+ gradiga vattnet och busade i vattnet med Samuel. Hans leende gick upp till öronen.
Det hade till och med byggt ut stället med en utomhusdel med fler pooler och annat roligt. Tex kan man köra bodyboard på en stående våg, något som jag först övervägde men struntade i pga priset.
Efter en thailunch var det mer bus i vattnet och sen en sista stund på solstolarna innan vi förberedde för tillbakagång till bilen.
Men ve och fasa kring vad som händer härnäst, vi hittade inte Samuels kära napp. Vi vände upp och ned på alla våra grejer men kunde irriterat och snyftandes konstatera att vi tappat nappen någonstans på den tropiska ön. Vi gick tillbaka i våra fotsteg utan att se tillstymmelse till en av hans käraste ägodelar. Upphittat-avdelningen måste varit trötta på oss när vi för femtioelvte gången frågade om en svart napp där vi bara fick en huvudskakning tillbaka.
Med många fina och roliga minnen traskade vi tillbaka till bilen, samtidigt som vi visste vilka nätter som troligtvis väntade oss pga avsaknaden av verktyg nummer ett för att få Samuel att sova eller somna om.
Vi kan verkligen rekommendera Tropical Island till vem som helst men speciellt barnfamiljer. Det finns så mycket kul att göra för barn att man blir ett själv där. Och med tanke på att detta stället är öppet året runt, dvs är man kan åka 30 min bil från Berlin till ett ställe som ger iallafall en del av känslan av att vara på en tropisk ö, det är väldigt smidigt.
Trötta och nöjda lyckades vi ändå köra en bra bit för att komma till en gratis ställplats norr om Berlin som vill övernattade på. Stället hette Wandlitz.
Som ni nog misstänkte blev natten ingen hit och det var många ångertankar på varför vi hade slarvat bort nappen, en napp som vi köpt någonstans i en närlivsbutik i Italien och som är helt omöjlig att hitta på nytt.
Comentários